Termen diod i traditionell mening: Dioden (grekiska: di, ‘två’, ‘dubbel’; hodos ‘väg’) är en elektronisk komponent med två poler. Termen diod används som en synonym för termen “okontrollerad likriktare”. En hygisk diod är z. B. ett membran som uppvisar en begränsande effekt för vattentransport. Vattentransporten korrigeras (enkelriktad), eftersom vattnet bara kan passera den hygiska dioden i en riktning. Hygric dioden kan därför jämföras med en mekanisk backventil, eftersom denna endast tillåter massflöde i en riktning.
Entropi måste föreställas som en kvantitet (energiinnehåll) som kan flöda eller finnas i kroppar: Av två i övrigt identiska kroppar innehåller den med högre temperatur mer entropi. När två kroppar vid olika temperaturer är i kontakt flyter entropin från den varmare till den kallare kroppen; som ett resultat utjämnas också temperaturerna i de två kropparna.
(Källa: Wikipedia)
Luftens ångtryck beror på mängden vatten i luften och temperaturen. När temperaturen stiger ökar också ångtrycket, det vet vi från tekokaren som visslar när vattnet är tillräckligt varmt. På grund av luftfuktigheten och temperaturerna är ångtrycket inuti och utvändigt olika. Vattenångan vandrar från högt till lågt tryck, den följer även denna gradient genom ytterväggen – den diffunderar igenom. På sommaren rör sig ångan inåt, på vintern rör den sig utåt. Som ett resultat blir ytterväggar fuktiga på sommaren och torra på vintern. Det reflekterande membranet hindrar migration av vattenånga in i byggnadens inre på sommaren och underlättar utsläppet av ånga till utsidan på vintern. Denna egenskap (variabelt diffusionsöppen) gör väggarna torrare.
IR är den osynliga delen av långvågig termisk strålning mellan synligt ljus och mikrovågor. Våglängderna för IR är 780 nm till 1 000 µm. Området från 3 till 50 µm kallas MIR (medium IR) som en del av IR-C. Av detta är området från 9,25 till 11,45 µm relevant, vilket motsvarar temperaturer från +40 till -20°C. Termisk strålning absorberas och reflekteras på ogenomskinliga komponenter (A + R = 1). I det reflekterande membranet – till skillnad från i konventionella färger – sker på grund av de keramiska ihåliga sfärerna processer inom optisk fysik (strålningsfysik), som helt enkelt kallas IR-reflektion. Resultatet är högre och jämnare yttemperaturer på insidan och minskade strålningsförluster på utsidan – och därmed mer termisk komfort och mindre värmeenergibehov.
Termen konvektion kommer från det sena latinska convectio , som kan översättas med ‘föra’, ‘bära’. Termen beskriver i detta sammanhang en fysisk flödesrörelse som sker inom ett gasformigt medium (vätska) och å andra sidan fenomenet att de minsta partiklarna i ett flöde bär med sig energi, som t.ex. B. termisk energi. Konvektionsströmmar kan uppstå när luft i den nedre delen av ett bostadsutrymme värms upp av en värmare, vilket skapar en temperaturskillnad mellan topp och botten.
De varma delarna som rinner uppåt svalnar här och sjunker ner igen. Detta skapar en konvektionsström. Denna process sker både inne och ute på väggarna. Värme överförs inuti till väggytan och utanför till den omgivande luften.
En köldbrygga (ofta kallad en köldbro) är ett område i strukturella delar av en byggnad genom vilket värme transporteras till utsidan snabbare än genom intilliggande strukturella delar. Man skiljer på konstruktiva och geometriska köldbryggor. Konstruktiva köldbryggor orsakas av konstruktioner med material med olika värmeledningsförmåga. Exempel på detta är armerad betongtak till ytterväggar, ringbalkar eller radiatornischer.
Geometriska köldbryggor uppstår när den inre ytan inte är densamma som den yttre, till exempel på grund av utsprång eller hörn i en i övrigt homogen komponent. Ett exempel på detta är utsidan av ett hus, där mer och mer av den kalla ytterväggen kommer i kontakt med den varma delen av innerväggen.
(Källa: Wikipedia)
Avlagring av mörka partiklar (svart damm) på innerväggar. I svåra fall skapas intrycket av sotning. Orsakerna är ännu inte klarlagda. Men eftersom denna effekt sker i större utsträckning under uppvärmningsperioden antas det att avlagringar av icke-flyktiga organiska föreningar (s.k. mjukgörare) och andra emittrar virvlas runt av konvektionsströmmar (se: Konvektionsströmmar) och sätter sig på väggar och tak.
Transport av (termisk) energi mellan områden med olika temperatur på grund av värmeledning i fasta kroppar som väggen (molekylerna stöter mot varandra). Värmeflödet flyter alltid från områden med högre energi till områden med lägre, dvs här: från varmt till kallt. Energiförlusten under denna transport kallas även transmissionsvärmeförlust. Dessa bestäms av värmeöverföringskoefficienten. Andra former av energiöverföring är konvektion och strålning. Transmissionen kan minskas genom att minska strålningen på fasaden.
Kapilläritet beskriver beteendet hos vätskor i kapillärer, även kallade hårrör. Om vidhäftningskrafterna mellan vätskan och kapillärväggen är större än kohesiva krafterna mellan vätskans molekyler, “kryper” vätskan in i kapillären, även mot gravitationen och desto mera ju smalare kapillären är/blir. Om vätska transporteras genom denna process från materialet (t.ex. murverk) till ytan, där den sedan avdunstar, kallas detta för kapillärtorkning. Den yttre putsen har ett finare kapillärsystem än murverket, det reflekterande membranet har ett finare kapillärsystem än det yttre putsen. Det är så riktad transport sker, vilket resulterar i torrare väggar.
Synonymt med processer som sker i ClimateCoating ® beläggningar som löper olika beroende på yttre påverkan som temperatur och luftfuktighet. Inom kemi betyder endotermisk energi att absorberas eller vinnas.
Ljushet är reflektansen av en specifik nyans mellan svart = 0 och vit = 100. Den indikerar hur långt bort den relevanta nyansen är från den svarta eller vita punkten när det gäller ljusstyrka. I färgfläktdäck anges ljushetsreferensvärdet bredvid färgnumret. Varken glansgraden eller bindemedlet som används är avgörande för ljushetsreferensvärdet, bara typen och mängden färgpigmentering.
är den allmänna termen för en dispersion av hög kvalitet, berikad med keramiska ihåliga sfärer och aktivatorer som endast är 20-120 mikrometer stora, vilka – i samband med monolitiskt murverk – utlöser ömsesidigt beroende komplexa byggnadsfysiska processer. Dessa har en positiv effekt på fukt- och värmetransporten och därmed på energibalansen.